Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se:
Cookie-policy
2018-01-25
Det senaste året har företag, myndigheter och organisationer kunnat ladda ner alla svenska geodatastandarder och handböcker samt de mest efterfrågade ISO-standarderna inom geodataområdet kostnadsfritt.
Det har varit möjligt tack vare ett samarbete mellan Lantmäteriet och SIS, Swedish Standards Institute. Utfallet är så lyckat att Lantmäteriet och SIS nu förlänger avtalet med tre år.
Att skapa bättre tillgänglighet till geodatastandarder främjar användningen av dessa, bidrar till målen för den nationella geodatastrategin, och Lantmäteriet tar samtidigt ansvar i sin roll som nationell samordnare för geodataområdet.
Ebba Löndahl Åkerman är ordförande i SIS-kommitté TK 466 (kommittén för belägenhetsadresser) och lantmätare i Södertälje kommun. Hon ser tydligt nyttan med avgiftsfria standarder i sitt dagliga arbete.
– Många kommuner har tidigare uppfattat priset som ett hinder för att köpa standard och handbok för belägenhetsadresser. Låg kännedom om SIS arbete har förmodligen också bidragit. Kostnadsfria standarder och handböcker får självklart en större spridning i landet och underlättar adressättarnas arbete och förståelse för standardisering, säger Ebba Löndahl Åkerman .
Geodata – som till exempel kartor, flygbilder och annan lägesbunden information – är ofta nödvändiga för att kunna beskriva och förstå annan information och utgör många gånger basen i appar, e-tjänster och handläggningsstöd. Till de stora geodataaktörerna i Sverige räknas alla kommuner, ett flertal statliga myndigheter och en rad privata företag. Ofta producerar de egna geodata, men de använder också andras data i stor utsträckning.
Standardisering blir då avgörande för att kunna arbeta effektivt och med gemensamma underlag inom exempelvis samhällsbyggnad, klimatanpassning och utveckling av e-förvaltning. Användningen av standarder släpar dock efter och det leder till att geodata från skilda aktörer kan bli svåra att kombinera. Därför samarbetar Lantmäteriet med SIS för att göra geodatastandarderna kostnadsfria. Det handlar om ett femtiotal standarder: samtliga nationella standarder och handböcker inklusive ett 20-tal internationella standarder, mestadels ISO.
Att geodatastandarderna är kostnadsfria ligger även i linje med den nationella geodatastrategin. Den har tagits fram för att öka nyttan av geodata i Sverige och den redogör för hur geodata kan bidra med lösningar till flera stora samhällsutmaningar.
Hämta geodatastandarder
För mer information kontakta:
Agneta Engberg, Lantmäteriet, 070-6678605 agneta.engberg@lm.se
Christer Jangel, SIS. 070-7212526 christer.jangel@sis.se
I datorspelet Minecraft kan du bygga din egen värld med Lantmäteriets landskapsmodell över Sverige – under förutsättning att du har licens till själva spelet. Modellen bygger på Lantmäteriets nationella kartor och höjddata. Det innebär att hela landet finns som en virtuell och spelbar värld med sjöar, berg, vägar och järnvägar.
Hämta filer till Minecraft
Se olika exempel på användning av öppna geodata i Minecraft.
Lantmäteriet förenklar villkoren för öppna geodata
Nu blir det enklare att skapa och sprida tjänster som innehåller Lantmäteriets öppna geodata. Licensvillkoren förändras från CCBY till CC0, vilket innebär att källan inte längre behöver anges.
Öppna geodata innebär data som utan kostnad får användas, ändras och delas fritt. Lantmäteriets öppna geodata består idag av den översiktliga kart-, höjd- och positioneringsinformationen samt historiska ortofoton (skalriktiga flygbilder).
Motiven till förändringen av licensvillkoren är flera. En viktig orsak är att det förenklar för dem som kombinerar information från flera källor i rapporter, produkter och tjänster. En annan orsak är att Lantmäteriet inte sätter något värde i att bevaka och följa upp huruvida källa anges eller ej.
För Lantmäteriet är förändringen även ett led i arbetet med att uppfylla målen i den nationella geodatastrategin som handlar om att geodata ska vara öppna, tillgängliga och användbara.
Fakta
Lantmäteriet
Levererar från 1 september 2017 sina öppna geodata enligt
licencen CC0, svensk version eller licensen CC0, engelsk version
vilket betyder att myndigheten inte hävdar de ideella rättigheterna som följer av upphovsrätten.
Har tidigare använt Creative Commons-licensen CC BY för sina öppna geodata. De som använt öppna geodata har då varit ålagda att ange Lantmäteriet som källa.
Vill öppna en betydligt större mängd geodata än vad som är fallet idag. I ett kommande steg all geografisk information, adresser, fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar. Därför har myndigheten föreslagit för regeringen att dessa geodata i framtiden ska finansieras genom anslag och inte som idag via avgifter från användarna.
För mer information, kontakta: Bobo Tideström, tel: 026- 63 35 08, e-post: bobo.tidestrom@lm.se
Lantmäteriet fortsätter öppna upp sin dataskatt. I höst släpps historiska flygbilder med kartkoordinater så att du kan se vad som legat på en plats tidigare. Dessutom blir det enklare att bygga tjänster och appar när Lantmäteriet släpper kravet på att anges som källa.
Lantmäteriet byter licensmodell för de kartdata som öppnats upp.
– Det handlar om att vi tar steget och inte längre kräver att Lantmäteriet används som källa för den data vi öppnar, säger Bobo Tideström, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet.
– Vi har fått signaler om att det kan vara hämmande fär dem som utvecklar tjänster eller appar och kanske har mängder av olika datakällor – då kan det vara svårt att klara det kravet. Det är viktigare för oss att datan används och gör samhällsnytta än att vi syns som källa. Men självklart får man gärna ange oss som källa, det kan ju visa att det är pålitilig data.
Läs också: Efter toppintresse – nu laddar Lantmäteriet för ännu mer öppna kartdata
Samtidigt släpper Lantmäteriet också historiska flygfoton med kartkoordinater, så kallade ortofoton, som liknar terrängbilderna i olika karttjänster. På så sätt kan man se hur det sett ut på en plats tidigare.
– Inte minst när det är en byggboom kan det vara viktigt att se om det exempelvis legat en bensinmack eller en fabrik tidigare där man vill bygga. Kanske är marken nedsmutsad. Om man vill ha bygglov för en brygga exempelvis kan det hjälpa om man kan se att det legat en brygga på platsen tidigare.
Bobo Tideström konstaterar att allt fler tjänster blir kartbaserade.
– Det finns kartdata i var och varannan app. Hur det ser ut i området, vad som finns i närheten. Där mår hela samhället bra av mer och bättre information.
Och de historiska flygfotona är bara ett litet släpp i väntan på de stora som Lantmäteriet planerar – det handlar om all kartinformation, exempelvis fastighetskartan i skala 1:10 000, skalriktiga, molnfria, flygbilder av Sverige i 25 centimeters punktupplösning, den nationella höjddatabasen och fastighetsadresser, fastighetsbeteckningar, fastighetsgränser och byggnadsinformation.
Myndigheten har äskat höjt anslag i nästa budget för att kompensera för de minskade intäkter som blir följden när datan släpps.
Om anslaget höjs står Lantmäteriet i startgroparna och har ambitionen att öppna upp denna data under nästa år.
– Det kan bli i januari eller juni. När under 2018 vet vi inte ännu, det kan bli stegvis. Kanske kommer det ut i lite yxigare version till att börja med för att senare förfinas, säger Bobo Tideström.
– Vi går i spänd förväntan och håller tummarna inför budgetpropositionen.
”Regeringen vill snabba på arbetet med öppna data”
Offentlig sektor ska vara en självklar del av det datadrivna samhället och producerar dagligen stora mängder data. Det handlar om data som rör bland annat geografi, meterologi, ekonomi, trafik, turism, skog, lantbruk och vetenskap som kommer från till exempel register, sensorer eller rapporter, skriver Ardalan Shekarabi. Foto: Anders Wiklund TT
Sverige har halkat efter i arbetet med öppna data – offentligt producerad data som fritt kan användas för effektivisering och nya tjänster. Regeringen snabbar nu på arbetet med en rad insatser. Öppna data hjälper offentlig sektor och ger svenska företag möjligheter att skapa innovativa tjänster, skriver civilminister Ardalan Shekarabi (S).
Digitaliseringen av samhället går rasande fort och data beskrivs ibland som informationssamhällets viktigaste råvara. Produktionen av data ökar explosionsartat samtidigt som kostnaden för att producera, förmedla och lagra den minskar dramatiskt. Det innebär till exempel att 90 procent av den data som finns i dag har skapats de senaste två åren och mer data kommer att skapas år 2017 än vad som skapats under de senaste tusen åren av vår mänskliga civilisation. Vi producerar i dag data i en sådan mängd att vår tid kommit att kallas för det datadrivna samhället. Det är också tillgången till data som har drivit fram de digitala tjänster som vi har vant oss att använda i våra smarta telefoner. Det kallas för datadriven innovation.
Offentlig sektor ska vara en självklar del av det datadrivna samhället och producerar dagligen stora mängder data. Det handlar om data som rör bland annat geografi, meterologi, ekonomi, trafik, turism, skog, lantbruk och vetenskap som kommer från till exempel register, sensorer eller rapporter. I merparten av dessa data finns innehåll som har både ekonomiska och samhällsnyttiga värden för människor och företag, om de skulle användas. Problemet är att uppgifterna i dag inte tas tillvara och vidareutnyttjas på rätt sätt och av rätt aktör. Genom att ha identifierat problemet är vi också skyldiga att agera.
Till exempel visar kartläggningar som Lantmäteriet gjort att det inom skogsnäringen skulle kunna skapas nya jobb och att jordbruket skulle kunna spara väsentliga mängder fosfor och om alla aktörer haft samma kartunderlag.
En undersökning från EU visar att 1 500 människor skulle kunna räddas från att dö i trafiken, 630 miljoner timmar skulle kunna sparas i mindre bilköer, 25 000 jobb skapas och att drygt 17 miljarder euro skulle kunna sparas om offentliga data publiceras som öppna data inom EU-området. Det är inte försvarbart att vi fortsätter med detta slöseri som både leder till minskad konkurrenskraft och ineffektivt nyttjade av statens resurser.
Flera mätningar pekar på att Sverige har halkat efter vad gäller tillgängliggörandet och vidareutnyttjandet av öppna data. Inom EU betraktas vi inte längre som en av de ledande länderna inom öppna data och Riksrevisionen pekar på att det finns en hittills outnyttjad samhällsekonomisk potential i öppna data. Så kan vi inte ha det längre. Sverige ska vara ledande i digitaliseringsfrågor eftersom det har en direkt inverkan på jobben och ekonomin i vårt land.
Därför kartlägger och snabbar regeringen nu på arbetet med öppna data, grunddata och datadriven innovation som ett led i processen att öka takten i digitaliseringen av den offentliga sektorn. Men offentlig sektor kan inte göra detta helt på egen hand. Genom öppen och datadriven innovation kan allt fler bidra till morgondagens digitala välfärdssamhälle. Ökat vidareutnyttjande av öppna data bidrar till ökad tillväxt, delaktighet och effektivitet. Genom ett antal insatser förbättrar vi nu möjligheterna att förädla den samhällsgemensamma resurs som offentliga data utgör.
Öka tillgängliggörandet av öppna data. I dagsläget finns stora mängder data som kan tillgängliggöras och matchas med rätt användare. För att snabba på tillgängliggörandet får Statskontoret i uppdrag att kartlägga hinder för vidareutnyttjandet av öppna data. Uppdraget kompletterar det uppdrag som Riksarkivet har fått att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande. Genom dessa uppdrag sänker vi trösklarna för myndigheter att publicera och för enskilda att hitta öppna data. Till exempel visar kartläggningar som Lantmäteriet gjort att det inom skogsnäringen skulle kunna skapas nya jobb och att jordbruket skulle kunna spara väsentliga mängder fosfor och om alla aktörer haft samma kartunderlag.
Öka vidareutnyttjande av öppna data. Nyttan med öppna data uppstår först när någon kan och vill använda den. Tillväxtverket får därför i uppdrag att främja öppen och datadriven innovation, vilket i sin tur ska öka vidareutnyttjandet av öppna data. Uppdraget innefattar bland annat att utveckla en plattform för utmaningsdriven innovation som offentliga aktörer kan använda sig av för att lösa problem utan att specificera hur problemet ska lösas. Det offentliga sitter inte alltid på de bästa idéerna om hur en utmaning ska lösas och behöver därför ta hjälp av akademi och näringsliv.
Gör grunddata till basen i den datadrivna förvaltningen. Det finns stora effektivitetsvinster med att ha en nationell digital infrastruktur. En sådan underlättar för myndigheter, kommuner och landsting att fokusera på sin kärnverksamhet. I budgetpropositionen för 2017 beslutade regeringen att vissa nationella digitala tjänster och utbyte av grunddata mellan statliga myndigheter ska finansieras centralt. Regeringen har nu gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att den 31 maj lämna förslag till en finanseringsmodell för avgiftsfritt informationsutbyte av grunddata mellan myndigheter och kommuner och landsting. Folkbokföringsuppgifter är ett exempel på grunddata som nu kan delas fritt mellan myndigheter, vilket kan förmodas minska kostnaderna för fakturering och dubbellagring.
Främja datadriven innovation. Regeringen måste kunna säkerställa att myndigheterna har de digitala förmågor som krävs för att driva utvecklingen med digitaliseringen av verksamheten framåt. För att kunna uppnå detta är vi såklart beredda att bil granskade. Regeringen ger därför OECD i uppdrag att göra en översyn och komma med förslag på hur Sverige kan öka takten i utnyttjandet av data i offentlig sektor.
Med dessa steg sänker vi trösklarna för de som vill publicera öppna data samtidigt som vi gör det enklare för de som vill vidareutnyttja densamma. Det är viktiga satsningar för att snabba på digitaliseringen av det offentliga Sverige och öka vår innovationsförmåga. Allt eftersom den offentliga verksamheten blir en integrerad del av det datadrivna samhället bör vi gemensamt bygga en kultur där privata och offentliga sektor samverkar kring produktion och användning av data. Det handlar om att tillsammans skapa samhällsnytta.
Svenska företag har utmärkta möjligheter att skapa innovativa tjänster i det framväxande datadrivna samhället. Här kan framtida exportframgångar gömma sig. Där det finns samhällnytta att hämta ska det offentliga finnas med som en aktiv samverkanspartner och testbädd. Det är dags att myndigheterna trycker på gaspedalen och öppnar upp för mer öppen och datadriven innovation i samverkan med akademi och näringsliv. Ett smartare Sverige byggs inte av sig självt utan av vilja och samverkan. Det var ett recept som byggde Sverige starkt under 1900-talet. Nu uppdaterar vi framgångsreceptet, anpassat för den digitala epok vi lever i, och bygger Sverige ännu starkare.
