Etikett: geodata

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Terrestrial Laser Scanning in Archaeology and Cultural Heritage Management

by Carey L. Baxter, Stephen E. Jankiewicz, and Dr. George W. Calfas, U.S. Army Corps of Engineers Construction Engineering Research Laboratory
Image 1: Leica ScanStation P40 3D Laser Scanner at Mount Moriah Cemetery, Philadelphia PA. Photo by ERDC-CERL for US Department of Veterans Affairs, National Cemetery Administration.

The use of terrestrial laser scanning (TLS) for archaeological applications has escalated in recent years and this relatively new technology is altering how archaeologists are approaching the past’s material record. At the most fundamental level TLS provides extraordinarily precise three-dimensional (3D) digital surface models of moveable artifacts, buildings, site terrains, and even entire landscapes. TLS’s ability to cost effectively provide accurate and highly detailed documentary data in minimal amounts of time has largely contributed to its rising popularity (Image 1).

TLS is an automated technique that uses patterned laser light to measure surfaces and does not require physical contact with the object or feature. Once the area of acquisition and laser light density (ranging between a data point every millimeter to several centimeters) are selected, the positioning and travel time of the laser light is measured, calculated, and placed into a point cloud – an analyzed set of measured 3D points that are representative of a surface. Millions of points can be detected, accurately recorded, and processed within a short amount of time. The point clouds from multiple scans are typically stitched together into a single unified point cloud through a process called registration, which captures every aspect of the subject from all sides and angles. TLS can be directly georeferenced to known control positions and is already replacing traditional surveying instruments used to obtain geospatial measurements at archaeological field sites.

After the point cloud data is processed, it is often combined with other acquisition methods such as photogrammetry to produce realistic ultra-high resolution textured 3D digital surface models.  Additionally, some laser scanners have the built-in ability to capture digital photographs and seamlessly blend these images with the point cloud. Within the fields of archaeology and cultural heritage management, these generated 3D models are often used for basic recording of topographic conditions, documentation of artifacts, spatial analyses, monitoring and detecting damage to artifacts and buildings, and public exhibition.

TLS’s capability to greatly enhance surficial data acquisition with added time and cost benefits attracted the interest of archaeologists at the United States Army Corps of Engineers (USACE) Engineer Research and Development Center, Construction Engineering Research Laboratory (ERDC-CERL). ERDC-CERL perceive the application of this technology as an ideal opportunity to increase the United States (US) Army’s ability to properly maintain and manage its cultural resources located within military installations and are currently demonstrating the utility of TLS to inform various resource management plans.

An example of the benefits that TLS data brings over traditional site recordation is demonstrated through a project undertaken for the US Department of Veterans Affairs, National Cemetery Administration of a military section of the Mt. Moriah Cemetery in Philadelphia, Pennsylvania. A defining visual characteristic of military cemeteries that distinguish them from private or public cemeteries is the uniform appearance of the stone grave markers. Historically, military grave markers were carved and hand engraved by local stone masons, resulting in slight regional variations in stone and letter font style. Over time the style of the grave markers and lettering fonts have also evolved to the extent that a knowledgeable observer can quickly identify a stone to broad historical periods based on stylistic cues alone. Many of the military tombstones at the Mt. Moriah Cemetery, some dating back to the early 1840s, have become so degraded and weathered that they are no longer legible. The VA National Cemetery Administration plans to replace damaged stone grave markers with ones that match the original font, profile and dimension, thus maintaining the visual integrity of the cemetery sections. TLS was deployed to scan the best preserved grave markers for each historical period in order to recreate 3D fonts for replacement markers. The newly produced stone grave markers will perfectly match surrounding markers in every detail (Image 2).

Image 2: Point cloud data of a grave marker located within Mount Moriah Cemetery, Philadelphia PA. In this example the point cloud data has been enhanced with color information derived from digital photographs. Scan by ERDC-CERL for US Department of Veterans Affairs, National Cemetery Administration

TLS was also recently used to record the interior and exterior of a mid-19th century structure located within Carlisle Barracks, Pennsylvania as part of the Historic American Buildings Survey. These specific types of surveys are often conducted prior to modification of historic structures – such as refurbishing or remodeling. The building in question initially functioned as a residential farmhouse, was then modified for use as a school, and eventually served as US Army officer’s quarters. The installation managers are in the process of determining if the building should undergo renovation to serve future needs, or if the structure should be relocated and instead utilized for education, recreation, or public outreach purposes. TLS was conducted alongside more traditional surveying methods such as hand measurements and drawings. TLS data were collected in less than one-third the time and able to demonstrate that the structure is twisting as the foundation continues to settle. This detail, which was not identified by the hand measurements, is critical information needed for judging the structural stability of the building and determining the feasibility of continued use of the site.

Finally, TLS was similarly used to record and analyze engineering characteristics of World War II era structures located within Fort Campbell, Kentucky. These types of structures are fairly common on military installations across the US and are creating widespread concerns for installation managers. As with many older structures, they tend to be deemed energy inefficient when compared to modern building standards. Their wall structure, however, is not robust enough to allow for the adequate addition of traditional insulation to increase the R-value (a measure of thermal resistance) of the building. To help the US Army meet current green initiatives, ERDC-CERL is testing a new insulation technique to retroactively increase the insulating property of a building requiring minimal structural modifications. In this instance, TLS data were overlaid with thermal camera images to create before and after comparative data sets. The generated 3D models will be used to evaluate the performance of the prototype insulation (Image 3).

ERDC-CERL plans to continue to develop and apply TLS to assist the US Army with more efficiently operating, maintaining and managing its cultural resources located within military installations. The applications for this technology appear endless and only time can reveal the true value of this technology.

Image 3: Point cloud data of WWII era structure located within Fort Campbell, KY. Scan by ERDC-CERL for US Army, Fort Campbell Department of Public Works.

About the Authors 

Carey L. Baxter has worked as an archaeologist for the United States Army Corps of Engineer’s Engineer Research and Development Center, Construction Engineering Research Laboratory (ERDC-CERL) in Champaign, Illinois since 2004.  She specializes in geospatial and geophysical data collection and analysis.

Stephen E. Jankiewicz, RPA is a doctoral student at the University of Illinois at Urbana-Champaign (UIUC), and a Graduate Research Fellow at the United States Army Corps of Engineer’s Engineer Research and Development Center, Construction Engineering Research Laboratory (ERDC-CERL) in Champaign, Illinois.

Dr. George W. Calfas, RPA is the Senior Archaeologist and Program Manager at the United States Army Corps of Engineer’s Engineer Research and Development Center, Construction Engineering Research Laboratory (ERDC-CERL) in Champaign, IL and adjunct professor at the University of Illinois at Urbana-Champaign (UIUC)

 

Content retrieved from: https://www.rdmag.com/article/2017/08/terrestrial-laser-scanning-archaeology-and-cultural-heritage-management.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Lantmäteriet förenklar villkoren för öppna geodata

Lantmäteriet förenklar villkoren för öppna geodata

Nu blir det enklare att skapa och sprida tjänster som innehåller Lantmäteriets öppna geodata. Licensvillkoren förändras från CCBY till CC0, vilket innebär att källan inte längre behöver anges.

Öppna geodata innebär data som utan kostnad får användas, ändras och delas fritt. Lantmäteriets öppna geodata består idag av den översiktliga kart-, höjd- och positioneringsinformationen samt historiska ortofoton (skalriktiga flygbilder).

Motiven till förändringen av licensvillkoren är flera. En viktig orsak är att det förenklar för dem som kombinerar information från flera källor i rapporter, produkter och tjänster. En annan orsak är att Lantmäteriet inte sätter något värde i att bevaka och följa upp huruvida källa anges eller ej.

För Lantmäteriet är förändringen även ett led i arbetet med att uppfylla målen i den nationella geodatastrategin som handlar om att geodata ska vara öppna, tillgängliga och användbara.

Fakta
Lantmäteriet

  • Levererar från 1 september 2017 sina öppna geodata enligt
    licencen CC0, svensk version eller licensen CC0, engelsk version
    vilket betyder att myndigheten inte hävdar de ideella rättigheterna som följer av upphovsrätten.
  • Har tidigare använt Creative Commons-licensen CC BY för sina öppna geodata. De som använt öppna geodata har då varit ålagda att ange Lantmäteriet som källa.
  • Vill öppna en betydligt större mängd geodata än vad som är fallet idag. I ett kommande steg all geografisk information, adresser, fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar. Därför har myndigheten föreslagit för regeringen att dessa geodata i framtiden ska finansieras genom anslag och inte som idag via avgifter från användarna.

För mer information, kontakta:
Bobo Tideström, tel: 026- 63 35 08, e-post: bobo.tidestrom@lm.se

Content retrieved from: https://www.lantmateriet.se/sv/Pressrum/Pressmeddelande/lantmateriet-forenklar-villkoren-for-oppna-geodata/.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Är ditt hus byggt på en kyrkogård? Nu släpper Lantmäteriet historiska flygfoton

Lantmäteriet fortsätter öppna upp sin dataskatt. I höst släpps historiska flygbilder med kartkoordinater så att du kan se vad som legat på en plats tidigare. Dessutom blir det enklare att bygga tjänster och appar när Lantmäteriet släpper kravet på att anges som källa.

grave yard

Lantmäteriet byter licensmodell för de kartdata som öppnats upp.

– Det handlar om att vi tar steget och inte längre kräver att Lantmäteriet används som källa för den data vi öppnar, säger Bobo Tideström, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet.

– Vi har fått signaler om att det kan vara hämmande fär dem som utvecklar tjänster eller appar och kanske har mängder av olika datakällor – då kan det vara svårt att klara det kravet. Det är viktigare för oss att datan används och gör samhällsnytta än att vi syns som källa. Men självklart får man gärna ange oss som källa, det kan ju visa att det är pålitilig data.

Läs också: Efter toppintresse – nu laddar Lantmäteriet för ännu mer öppna kartdata

Samtidigt släpper Lantmäteriet också historiska flygfoton med kartkoordinater, så kallade ortofoton, som liknar terrängbilderna i olika karttjänster. På så sätt kan man se hur det sett ut på en plats tidigare.

– Inte minst när det är en byggboom kan det vara viktigt att se om det exempelvis legat en bensinmack eller en fabrik tidigare där man vill bygga. Kanske är marken nedsmutsad. Om man vill ha bygglov för en brygga exempelvis kan det hjälpa om man kan se att det legat en brygga på platsen tidigare.

Bobo Tideström konstaterar att allt fler tjänster blir kartbaserade.

– Det finns kartdata i var och varannan app. Hur det ser ut i området, vad som finns i närheten. Där mår hela samhället bra av mer och bättre information.

Och de historiska flygfotona är bara ett litet släpp i väntan på de stora som Lantmäteriet planerar – det handlar om all kartinformation, exempelvis fastighetskartan i skala 1:10 000, skalriktiga, molnfria, flygbilder av Sverige i 25 centimeters punktupplösning, den nationella höjddatabasen och fastighetsadresser, fastighetsbeteckningar, fastighetsgränser och byggnadsinformation.

Myndigheten har äskat höjt anslag i nästa budget för att kompensera för de minskade intäkter som blir följden när datan släpps.

Om anslaget höjs står Lantmäteriet i startgroparna och har ambitionen att öppna upp denna data under nästa år.

– Det kan bli i januari eller juni. När under 2018 vet vi inte ännu, det kan bli stegvis. Kanske kommer det ut i lite yxigare version till att börja med för att senare förfinas, säger Bobo Tideström.

– Vi går i spänd förväntan och håller tummarna inför budgetpropositionen.

Content retrieved from: https://computersweden.idg.se/2.2683/1.687004/lantmateriet-historiska-flygfoton?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+ComputerSweden20SenasteNyheter+%28CS%3A+Computer+Sweden+20+senaste+nyheter%29.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

En digital revolution i jordbruket

Väderstad tillverkar bland annat såmaskiner. Totalt har koncernen ungefär 1 100 medarbetare.

 

Det svenska lantbruket står nu inför en enorm digitalisering. Mängder med data ska ge bönderna större skördar.

Informationen om tidigare skördar och aktuella uppgifter om kvävehalt, fukthalt och jordartskarta för marken, samt gps-positionering, ska bonden nu utnyttja för att precisionsstyra såmaskinen vid årets sådd för att maximera skörderesultatet.

2012 genomfördes teknikprover i Västra Götaland som visade att med den teknik som redan då fanns tillgänglig ökar skörden med mellan 47 och 91 procent vid odling av raps, havre, korn och vete, vid en jämförelse med genomsnittsskörden. Möjligheterna är därför stora.

Tekniken för denna så kallade precisionsodling finns i dag framme och har redan fått spridning, framför allt i USA. En ny generation av denna teknik är nu på gång. Det handlar bland annat om billigare och bättre sensorer och utbyggnad av mobilnäten, så att de täcker varje åker.

– Lantmännen har i vår lanserat en ny portaltjänst i Sverige för digital farming som vi kallar LM2. Vi använder teknik som finns tillgänglig, säger Henrik Bjurman, projektledare för LM2.

– I dag har vi cirka 500 lantbrukare, men räknar med att ha mer än 6 000 i slutet av 2017, säger Henrik Bjurman.

Vad Lantmännen efterlyser är en öppen internationell standard för digitaliseringen, som i branschen kallas digital farming. Det är viktigt för att göra den nya tekniken tillgänglig för alla lantbrukare.

Läs mer: Slutna system hinder för tillväxten

Standardisering innebär lägre kostnader, och dessutom nya och mer avancerade tjänster.

Tyskland har tagit ledningen för att etablera en global standard för digital farming.

– Arbetet med den nya globala standarden startade i maj 2017. Jag räknar med att vi har ett utkast till standarden klar tidigast om ett år och att den är klar inom fyra år, säger Hermann Buitkamp, ansvarig för jordbrukselektronik och digital farming i VDMA (den tyska ingenjörsfederationen), som på uppdrag av tyska staten leder standardiseringsarbetet.

Standarden är avsedd att hanteras i familjejordbruk av den typ som är vanlig i Europa. Hermann Buitkamp leder arbetet även i standardiseringsorganisationen ISO, som ska upprätta den globala standarden.

Han anger att en handfull länder deltar i arbetet redan från starten: Belgien, Nederländerna, Italien, Frankrike och Tyskland. Han hoppas att länder som Danmark, Sverige och Österrike snabbt hakar på.

VDMA har redan ett förslag framme för huvudpunkterna i den nya standarden.

■ Varje bonde får tillgång till en portaltjänst, Farm Management Information Systems, som hanterar alla informationstjänster. Bonden kan köpa FMIS-tjänsten av konkurrerande leverantörer. Bonden ska kunna byta leverantör och ta med sig sin gamla information till den nya leverantören.

■ Traktor, redskap, sensorer och andra källor ska överföra information i ett standardiserat format.

■ Den information som ska presenteras via skärmar i traktor, mobiltelefon, surfplatta eller persondator ska specificeras.

■ Information från fastighetsregister, geografisk information, väderinformation och gårdsdata kombineras så att bonden kan få ett automatiskt informationsflöde för just de åkrar där arbete pågår.

■ I dag fattas ofta beslut på känslomässig basis. Med ett strukturerat beslutsstöd för den dagliga verksamheten blir det lättare att göra rätt. Om vete ska sås får bonden goda råd om vad som gäller för just denna åker.

Standarden ska också innehålla krav på mobilnättäckningen för att klara lantbrukets behov och gränssnitt för att stora datacentra ska kunna skicka information mellan sig. Det handlar om kommunikation både inom och mellan länder. Portaltjänsterna är placerade i stora datacentra. I Tyskland kan det handla om tre centra.

– Jag bedömer att när ISO-standarden för digital farming är klar, kommer regeringarna i EU att ge starka rekommendationer om att den ska användas, och det kommer särskilt att gälla datasäkerhet, ägande av data och nyttjande av geodata, säger Hermann Buitkamp.

redaktionen@nyteknik.se

Sveriges jordbruk behöver bli effektivare

Digital farming kommer att ha en revolutionerande påverkan på hela livsmedelskedjan. Produktiviteten per djur och hektar kommer att öka samtidigt som det blir smartare användning, ur hållbarhetsperspektiv, av vatten, foder och bekämpningsmedel.

Det skriver statliga RISE Jordbruk i en rapport som publicerades i vintras. Myndigheten understryker att det finns stort behov av effektivisering i det svenska jordbruket.

Enligt den svenska statliga konkurrenskraftsutredningen minskar det svenska jordbrukets produktion med 35 procent i värde fram till 2030 om dagens låga årliga produktivitet bibehålls. För att upprätthålla dagens produktionsvärde till 2030 behöver produktivitetsökningen vara 1 procent per år, både vad gäller avkastning och insatsvaror.

RISE pekar också på att livsmedelsproduktionen i världen behöver öka med hela 60 procent till 2050 för att föda en växande världsbefolkning. Siffran kommer från FN-organet FAO.

Content retrieved from: https://www.nyteknik.se/digitalisering/en-digital-revolution-i-jordbruket-6855167.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Satelliter och atomur styr ditt dagliga grävande

Satelliter och atomur styr ditt dagliga grävande

Spaning: När grävsystemets skärm ritar upp en exakt terrängmodell är det bara att sätta skopan i backen och följa instruktionerna. Men hur kan systemet veta exakt var maskinen står?

Att satelliter är inblandade, det har vi ju koll på. Med hjälp av signaler från rymden kan våra maskiner få information om exakt var på jordytan de befinner sig. Men hur går det till?

Frågan går till Peter Wiklund som är sektionschef för sektionen SWEPOS vid Geodetisk infrastruktur, en del av statliga Lantmäteriet.

– Positionsbestämning på jordytan med hjälp av satelliter, GNSS-tekniken, bygger på att man har satt upp en matematisk modell över jorden som satelliterna är positionsbestämda i. Detta fungerar ihop med signalerna från satelliterna för att ge positioner på jordytan, förklarar han.

Vårt jordklot har alltså mätts upp och försetts med noggrant placerade fasta punkter, ett referenssystem. Utifrån detta rutnät av punkter kan vi ta reda på var på kartan vi befinner oss. Innan satelliterna kom var denna procedur besvärligare. Då fick vi fastställa vår position genom att mäta avstånd till referenspunkterna på ett mer jordnära sätt, till exempel genom att se dem med blotta ögat eller pejla dem med hjälp av radiosignaler eller andra metoder.

Numera placerar vi oss rätt i rutnätet med hjälp av signaler från rymden. Runt jordklotet kretsar ett åttiotal satelliter som skickar signaler till jorden. Med sig ombord har de också mycket exakta klockor, atomur.

När satelliternas signaler kommer till marken läser en GNSS-mottagare av signalen. Tiden som det tagit signalen att färdas genom rymden mäts och genom att satellitens position är känd går det att räkna ut GNSS-mottagarens läge på markytan.

Signaler från tre satelliter behövs för att få en tredimensionell position, signal från en fjärde satellit krävs för att synkronisera GNSS-mottagarens klocka med satellitsystemets tid.

En GNSS-mottagare för vardagsbruk ger en osäkerhet på några få meter. Det räcker dock inte för de krav som ställs vid väg- och husbyggen. Olika system för att minska osäkerheten har använts och i dag är det referensstationer som ger nätverks-RTK som har störst användning.

– Redan på 1990-talet hade vi ett tjugotal referensstationer, SWEPOS, i Sverige som gav centimeternoggrannhet genom beräkningar i efterhand, berättar Peter Wiklund och konstaterar att det var en framsynt satsning.

– Sverige beslutade sig tidigt för att anlägga ett nationellt system med referensstationer och vi har idag cirka 380 stycken.

Peter Wiklund ser det som en vinst för samhället att vi i Sverige har ett statligt stödsystem för satellitpositionering.

Referensstationerna ingår i Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering, SWEPOS, som finansieras med statliga anslagsmedel och avgifter från användare. I andra länder har privata företag tagit initiativet och byggt egna nät. Det innebär dock att de byggts parallellt och överlappar varandra.

Det svenska, statliga systemet, tycker Peter Wiklund har flera fördelar. Det hade varit svårt för en enskild aktör att bygga ett nät som täckt hela Sverige med den noggrannhet som vi har idag. Dessutom värdesätter han samarbetet med kommuner, Trafikverket, entreprenadbranschen och återförsäljarna av GNSS-utrustning.

Nätverks-RTK lanserades som tjänst 2004 och har idag 4 000 registrerade användare. De jämnt fördelade referensstationerna mäter kontinuerligt mot samma satelliter som användaren. Det gör att inverkan av tillfälliga osäkerhetskällor kan uppskattas och osäkerheten minskas. Beräkningarna görs vid SWEPOS driftcentral i Gävle och skickas sedan vidare via mobiltelefonnätet eller internet till användaren. Resultatet blir en position med en osäkerhet på ett par centimeter.

För att använda sig av nätverks-RTK krävs att användaren har en GNSS-mottagare av RTK-klass, fri sikt mot minst fem satelliter, abonnemang på SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst samt ett mobiltelefonabonnemang.

– I ordinarie nät har vi idag en noggrannhet i höjdled på 30 millimeter för 68 procent av alla mätvärden och horisontellt ligger vi på 15–20 millimeter.

Systemet av referensstationer har sedan 2010 ett avstånd mellan varje station på 70 kilometer. För att ytterligare förbättra noggrannheten pågår arbete med att förkorta avstånden mellan stationerna ner till 35 kilometer. I storstäder som Stockholm och Göteborg finns områden med tätare placering.

– I höjdled kan noggrannheten därmed förbättras till 10–15 millimeter, konstaterar Peter Wiklund.

Det är dock inte enbart tätheten mellan referensstationerna som avgör hur noga vi kommer att kunna bestämma en position i framtiden.

Även den geodetiska infrastrukturen, modellen som beskriver hur jorden faktiskt ser ut, förbättras kontinuerligt. Den till synes släta medelhavsytan och dess tänkta förlängning under kontinenterna avviker från den matematiska modellen på grund av skillnader i jordens uppbyggnad som ger skillnader i tyngdkraften. Dessa avvikelser bestäms genom pågående tyngdkraftsmätningar och den matematiska modellen blir allt mer rättvisande.

Antalet satelliter har också betydelse, och Peter Wiklund poängterar att Sverige deltar i det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo, som kommer att ge ökad noggrannhet.

– Vårt mål är att klara en noggrannhet på 10 millimeter i höjdled i hela den del av nätet som har 35 kilometers avstånd mellan referensstationerna. Vi får väl se om och när vi uppnår det, avslutar han.

Text: Sofia Barreng Illustration: SWEPOS

 

Content retrieved from: https://maskinentreprenoren.se/satelliter-och-atomur-styr-ditt-dagliga-gravande/.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Veronte Curve-based navigation in UAV operations

Veronte Curve-based navigation in UAV operations

By

Press

–

2 June 2017

One of the most innovating and exclusive features of Veronte Autopilot is its curve-based navigation capacity in UAVs operations, becoming the pioneer autopilot to incorporate this technology. This kind of navigation allows to define missions made of an unlimited quantity of points and lines, either curved or straight, replacing the traditional “Waypoints”.

Curve-based navigation allows to perform turns softly, stablishing a custom configuration for each UAV. The Veronte Autopilot allows to configure a maximum “bank angle” and the minimum turn radius that the UAV supports, so when operating, the UAV doesn’t perform sudden turns.

In addition to the curves navigation feature, Veronte Autopilot also permits the possibility to perform Above Ground Level (AGL) flights to keep a specific height considering the ground itself, or Mean Sea Level (MSL) flights to keep the height in relation to the sea level.

APPLICATIONS THAT TAKE BENEFIT FROM CURVE-BASED NAVIGATION

There are different applications that take benefit from the use of curve-based navigation, optimising UAVs operations. This optimisation is maximised due to the use of Veronte Autopilot together with its control software Veronte Pipe, since the latter includes one-click auto missions.

On applications such as mapping or capsule dropping with UAVs, the turn radius is configured to let curve-based navigation to establish the turns the UAV has to perform outside the mapping area. On this way, the aircraft would go back into the mapping area with the ortographic camera on a straight line/course to continue its mission.

In “Search and Rescue” operations, curve-based navigation allows to configure on a single click a spiral flight, opening the radius from the searching point to perform an exhaustive scanning of the area to trail. On the same way, it is possible to perform the mapping of windmills and other vertical structures, configuring an ascending spiral flight to surround the structure to inspect.

Content retrieved from: https://www.suasnews.com/2017/06/veronte-curve-based-navigation-uav-operations/.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

”Regeringen vill snabba på arbetet med öppna data”

”Regeringen vill snabba på arbetet med öppna data”

Offentlig sektor ska vara en självklar del av det datadrivna samhället och producerar dagligen stora mängder data. Det handlar om data som rör bland annat geografi, meterologi, ekonomi, trafik, turism, skog, lantbruk och vetenskap som kommer från till exempel register, sensorer eller rapporter, skriver Ardalan Shekarabi. Foto: Anders Wiklund TT

 

 

Sverige har halkat efter i arbetet med öppna data – offentligt producerad data som fritt kan användas för effektivisering och nya tjänster. Regeringen snabbar nu på arbetet med en rad insatser. Öppna data hjälper offentlig sektor och ger svenska företag möjligheter att skapa innovativa tjänster, skriver civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Digitaliseringen av samhället går rasande fort och data beskrivs ibland som informationssamhällets viktigaste råvara. Produktionen av data ökar explosionsartat samtidigt som kostnaden för att producera, förmedla och lagra den minskar dramatiskt. Det innebär till exempel att 90 procent av den data som finns i dag har skapats de senaste två åren och mer data kommer att skapas år 2017 än vad som skapats under de senaste tusen åren av vår mänskliga civilisation. Vi producerar i dag data i en sådan mängd att vår tid kommit att kallas för det datadrivna samhället. Det är också tillgången till data som har drivit fram de digitala tjänster som vi har vant oss att använda i våra smarta telefoner. Det kallas för datadriven innovation.

Offentlig sektor ska vara en självklar del av det datadrivna samhället och producerar dagligen stora mängder data. Det handlar om data som rör bland annat geografi, meterologi, ekonomi, trafik, turism, skog, lantbruk och vetenskap som kommer från till exempel register, sensorer eller rapporter. I merparten av dessa data finns innehåll som har både ekonomiska och samhällsnyttiga värden för människor och företag, om de skulle användas. Problemet är att uppgifterna i dag inte tas tillvara och vidareutnyttjas på rätt sätt och av rätt aktör. Genom att ha identifierat problemet är vi också skyldiga att agera.

Till exempel visar kartläggningar som Lantmäteriet gjort att det inom skogsnäringen skulle kunna skapas nya jobb och att jordbruket skulle kunna spara väsentliga mängder fosfor och om alla aktörer haft samma kartunderlag.
En undersökning från EU visar att 1 500 människor skulle kunna räddas från att dö i trafiken, 630 miljoner timmar skulle kunna sparas i mindre bilköer, 25 000 jobb skapas och att drygt 17 miljarder euro skulle kunna sparas om offentliga data publiceras som öppna data inom EU-området. Det är inte försvarbart att vi fortsätter med detta slöseri som både leder till minskad konkurrenskraft och ineffektivt nyttjade av statens resurser.

Flera mätningar pekar på att Sverige har halkat efter vad gäller tillgängliggörandet och vidareutnyttjandet av öppna data. Inom EU betraktas vi inte längre som en av de ledande länderna inom öppna data och Riksrevisionen pekar på att det finns en hittills outnyttjad samhällsekonomisk potential i öppna data. Så kan vi inte ha det längre. Sverige ska vara ledande i digitaliseringsfrågor eftersom det har en direkt inverkan på jobben och ekonomin i vårt land.

Därför kartlägger och snabbar regeringen nu på arbetet med öppna data, grunddata och datadriven innovation som ett led i processen att öka takten i digitaliseringen av den offentliga sektorn. Men offentlig sektor kan inte göra detta helt på egen hand. Genom öppen och datadriven innovation kan allt fler bidra till morgondagens digitala välfärdssamhälle. Ökat vidareutnyttjande av öppna data bidrar till ökad tillväxt, delaktighet och effektivitet. Genom ett antal insatser förbättrar vi nu möjligheterna att förädla den samhällsgemensamma resurs som offentliga data utgör.

  • Öka tillgängliggörandet av öppna data. I dagsläget finns stora mängder data som kan tillgängliggöras och matchas med rätt användare. För att snabba på tillgängliggörandet får Statskontoret i uppdrag att kartlägga hinder för vidareutnyttjandet av öppna data. Uppdraget kompletterar det uppdrag som Riksarkivet har fått att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande. Genom dessa uppdrag sänker vi trösklarna för myndigheter att publicera och för enskilda att hitta öppna data. Till exempel visar kartläggningar som Lantmäteriet gjort att det inom skogsnäringen skulle kunna skapas nya jobb och att jordbruket skulle kunna spara väsentliga mängder fosfor och om alla aktörer haft samma kartunderlag.
  • Öka vidareutnyttjande av öppna data. Nyttan med öppna data uppstår först när någon kan och vill använda den. Tillväxtverket får därför i uppdrag att främja öppen och datadriven innovation, vilket i sin tur ska öka vidareutnyttjandet av öppna data. Uppdraget innefattar bland annat att utveckla en plattform för utmaningsdriven innovation som offentliga aktörer kan använda sig av för att lösa problem utan att specificera hur problemet ska lösas. Det offentliga sitter inte alltid på de bästa idéerna om hur en utmaning ska lösas och behöver därför ta hjälp av akademi och näringsliv.
  • Gör grunddata till basen i den datadrivna förvaltningen. Det finns stora effektivitetsvinster med att ha en nationell digital infrastruktur. En sådan underlättar för myndigheter, kommuner och landsting att fokusera på sin kärnverksamhet. I budgetpropositionen för 2017 beslutade regeringen att vissa nationella digitala tjänster och utbyte av grunddata mellan statliga myndigheter ska finansieras centralt. Regeringen har nu gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att den 31 maj lämna förslag till en finanseringsmodell för avgiftsfritt informationsutbyte av grunddata mellan myndigheter och kommuner och landsting. Folkbokföringsuppgifter är ett exempel på grunddata som nu kan delas fritt mellan myndigheter, vilket kan förmodas minska kostnaderna för fakturering och dubbellagring.
  • Främja datadriven innovation. Regeringen måste kunna säkerställa att myndigheterna har de digitala förmågor som krävs för att driva utvecklingen med digitaliseringen av verksamheten framåt. För att kunna uppnå detta är vi såklart beredda att bil granskade. Regeringen ger därför OECD i uppdrag att göra en översyn och komma med förslag på hur Sverige kan öka takten i utnyttjandet av data i offentlig sektor.

Med dessa steg sänker vi trösklarna för de som vill publicera öppna data samtidigt som vi gör det enklare för de som vill vidareutnyttja densamma. Det är viktiga satsningar för att snabba på digitaliseringen av det offentliga Sverige och öka vår innovationsförmåga. Allt eftersom den offentliga verksamheten blir en integrerad del av det datadrivna samhället bör vi gemensamt bygga en kultur där privata och offentliga sektor samverkar kring produktion och användning av data. Det handlar om att tillsammans skapa samhällsnytta.

Svenska företag har utmärkta möjligheter att skapa innovativa tjänster i det framväxande datadrivna samhället. Här kan framtida exportframgångar gömma sig. Där det finns samhällnytta att hämta ska det offentliga finnas med som en aktiv samverkanspartner och testbädd. Det är dags att myndigheterna trycker på gaspedalen och öppnar upp för mer öppen och datadriven innovation i samverkan med akademi och näringsliv. Ett smartare Sverige byggs inte av sig självt utan av vilja och samverkan. Det var ett recept som byggde Sverige starkt under 1900-talet. Nu uppdaterar vi framgångsreceptet, anpassat för den digitala epok vi lever i, och bygger Sverige ännu starkare.

Content retrieved from: http://www.dn.se/debatt/regeringen-vill-snabba-pa-arbetet-med-oppna-data/.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Regeringsinsatser för öppen data

Regeringsinsatser för öppen data

Ardalan Shekarabi (S). Foto: Patrik C Österberg / IBL

Sverige har halkat efter i arbetet med öppen data. Nu vill regeringen att utvecklingen ska gå snabbare, skriver civilminister Ardalan Shekarabi (S) på DN Debatt.

Det kan möjliggöra datadriven innovation och hjälpa offentlig sektor, exempelvis leda till effektivisering och smarta, nya tjänster.

Statskontoret får regeringens uppdrag att kartlägga hinder för vidareutnyttjande av offentligt producerad data, samtidigt som Tillväxtverket får i uppdrag att främja öppen data och datadriven innovation.

Grunddata ska vara basen i den datadrivna förvaltningen. Ekonomistyrningsverket ska lämna förslag till en finansieringsmodell för avgiftsfritt informationsutbyte av grunddata mellan myndigheter och kommuner och landsting.

OECD får samtidigt regeringens uppdrag att göra en översyn och komma med förslag på hur Sverige kan öka takten i utnyttjandet av data i offentlig sektor.

Content retrieved from: http://www.nyteknik.se/digitalisering/regeringsinsatser-for-oppen-data-6848591.