En digital revolution i jordbruket

Informationen om tidigare skördar och aktuella uppgifter om kvävehalt, fukthalt och jordartskarta för marken, samt gps-positionering, ska bonden nu utnyttja för att precisionsstyra såmaskinen vid årets sådd för att maximera skörderesultatet.

2012 genomfördes teknikprover i Västra Götaland som visade att med den teknik som redan då fanns tillgänglig ökar skörden med mellan 47 och 91 procent vid odling av raps, havre, korn och vete, vid en jämförelse med genomsnittsskörden. Möjligheterna är därför stora.

Tekniken för denna så kallade precisionsodling finns i dag framme och har redan fått spridning, framför allt i USA. En ny generation av denna teknik är nu på gång. Det handlar bland annat om billigare och bättre sensorer och utbyggnad av mobilnäten, så att de täcker varje åker.

– Lantmännen har i vår lanserat en ny portaltjänst i Sverige för digital farming som vi kallar LM2. Vi använder teknik som finns tillgänglig, säger Henrik Bjurman, projektledare för LM2.

– I dag har vi cirka 500 lantbrukare, men räknar med att ha mer än 6 000 i slutet av 2017, säger Henrik Bjurman.

Vad Lantmännen efterlyser är en öppen internationell standard för digitaliseringen, som i branschen kallas digital farming. Det är viktigt för att göra den nya tekniken tillgänglig för alla lantbrukare.

Läs mer: Slutna system hinder för tillväxten

Standardisering innebär lägre kostnader, och dessutom nya och mer avancerade tjänster.

Tyskland har tagit ledningen för att etablera en global standard för digital farming.

– Arbetet med den nya globala standarden startade i maj 2017. Jag räknar med att vi har ett utkast till standarden klar tidigast om ett år och att den är klar inom fyra år, säger Hermann Buitkamp, ansvarig för jordbrukselektronik och digital farming i VDMA (den tyska ingenjörsfederationen), som på uppdrag av tyska staten leder standardiseringsarbetet.

Standarden är avsedd att hanteras i familjejordbruk av den typ som är vanlig i Europa. Hermann Buitkamp leder arbetet även i standardiseringsorganisationen ISO, som ska upprätta den globala standarden.

Han anger att en handfull länder deltar i arbetet redan från starten: Belgien, Nederländerna, Italien, Frankrike och Tyskland. Han hoppas att länder som Danmark, Sverige och Österrike snabbt hakar på.

VDMA har redan ett förslag framme för huvudpunkterna i den nya standarden.

■ Varje bonde får tillgång till en portaltjänst, Farm Management Information Systems, som hanterar alla informationstjänster. Bonden kan köpa FMIS-tjänsten av konkurrerande leverantörer. Bonden ska kunna byta leverantör och ta med sig sin gamla information till den nya leverantören.

■ Traktor, redskap, sensorer och andra källor ska överföra information i ett standardiserat format.

■ Den information som ska presenteras via skärmar i traktor, mobiltelefon, surfplatta eller persondator ska specificeras.

■ Information från fastighetsregister, geografisk information, väderinformation och gårdsdata kombineras så att bonden kan få ett automatiskt informationsflöde för just de åkrar där arbete pågår.

■ I dag fattas ofta beslut på känslomässig basis. Med ett strukturerat beslutsstöd för den dagliga verksamheten blir det lättare att göra rätt. Om vete ska sås får bonden goda råd om vad som gäller för just denna åker.

Standarden ska också innehålla krav på mobilnättäckningen för att klara lantbrukets behov och gränssnitt för att stora datacentra ska kunna skicka information mellan sig. Det handlar om kommunikation både inom och mellan länder. Portaltjänsterna är placerade i stora datacentra. I Tyskland kan det handla om tre centra.

– Jag bedömer att när ISO-standarden för digital farming är klar, kommer regeringarna i EU att ge starka rekommendationer om att den ska användas, och det kommer särskilt att gälla datasäkerhet, ägande av data och nyttjande av geodata, säger Hermann Buitkamp.

redaktionen@nyteknik.se